Hannas happenings!

Nu har jag sjungt fint med sångsällskapet i Plantis och firat in våren. Trots att jag knappt kunde hälften av det vi gjorde så var det ändå ganska roligt. Men jag ser SJUKT mycket mer fram emot det som ligger framför mig. Dead by April är i stan så självklart ska vi upp till Blicken men först blir det förfest med massa godingar.

Kanske ses vi ikväll?!

Gårdagen blev inte helt som jag hade planerat. De tre viktigaste sakerna blev tyvärr inte riktigt gjorda. Därför tänker jag vara helt otroligt asamegasupereffektiv idag. Det innebär att jag ska skria rapport, plugga anatomi, städa, träna, äta och göra mig iordning innan kl 17 då vi ska öva med Sångsällskapet. Kl 18 sjunger vi in våren på Amfieteatern i Plantis.

Därefter blir det fest! Oj vad kul det ska bli! Jag är superladdad så jag hoppas att kvällen kommer leva upp till mina förväntningar, men det är nog inga problem med tanke på alla sköna tjejer som det ska förfestas med. Det är mina goa hästbrudar som ska förgylla min kväll innan vi drar vidare till minst en annan förfest och därefter tar oss upp till Blicken.

Här har ni en av snyggingarna som ska med ikväll!

Ha en trevlig Valborgsmässoafton!

Ja, då är det bara att vända. Och det är ingen idé att vara bitter, hur gärna man än vill, för den kommer inte fram snabbare för det. Inte ens när man märker att man sprungit fel väg tillbaka och letat på ställen där man inte ens varit tidigare är det idé att vara bitter. För det hjälper ju faktiskt ingenting. Men det var bra nära att jag blev en riktigt bitterkärring idag kan jag säga. Tur att solen sken och att en miljon vitsippor växte i skogen. Det hjälpte lite. (Efter många om och men hittade jag mp3:n och kunde fortsätta min runda. Den här gången valde jag att stoppa in den i öronen, då märker man i alla fall om man skulle tappa den.)

Men det var varmt och skönt och jag sprang i bara linne, FINT LIV!

• Idag ska jag göra min favoritmusli. (Redan börjat)
• Idag ska jag springa det lila milspåret på Mösseberg. (Dödligt kuperat...)
• Idag ska jag äta lax till lunch.
• Idag ska jag storstäda på hemmaplan.
• Idag ska jag påbörja en rapport om praktisk coaching.
• Idag ska jag plugga anatomi.
• Idag ska jag laga kycklingwook till kvällsmat.
• Idag ska jag träffa mina bästa hästbrudar hos Tove.

Det braiga med den här dagen är att de mindre roliga sakerna blandas upp med en massa kul grejer. Allting blir så otroligt mycket lättare då. Nu ska jag sätta fart!

Hej på er!

Som jag städade!!! Eller ja, det beror väl lite på hur man ser det kanske. Jag inledde gårdagen med en timmes solande i bara linne, det är vår! Därefter tog jag mig en promenad, hälsade på hamnens arbetande män/gubbar, fikade med resten av familjen, men sen, sen tog jag minsann tag i mina uppgifter. Min kloka mor insåg ganska snart att jag inte var ett dugg intresserad av att vare sig putsa fönster eller torka golv. Då försökte hon ge mig den roligaste uppgiften hon kunde komma på "Hanna, du kan få pyssla lite! Sätta upp gardiner och sätta på stolsdynor." Käre barn, ibland undrar jag om hon känner mig alls? Men hon ville ju naturligtvis bara erbjuda mig det hon själv tycker är roligast.

Efter att ha förklarat att jag ville göra "riktiga" saker så fick jag några uppgifters om föll mig mer i smaken. Det handlade om att bära möbler, räfsa gräsmattan och hjälpa pappa att lägga i bojarna vid våran båtplats. Räfsningen tog hur lång tid som helst, men det gjorde inget. Jag behövde inte tänka på något annat än att löven skulle bort och jag fick använda kroppen och bli trött på ett skönt sätt. Helt i min smak!

När vi skulle lägga i bojarna insåg jag att jag var långt ifrån den bästa medhjälparen pappa kunde haft med sig. För det första så var jag helt värdelös på att paddla. Flotten, som jag var på, flyttade sig på så konstiga sätt att jag verklgien inte förstod någonting. Det slutade med att jag körde rakt över några andra båtägares bojar och att pappa fick dra in mig till rätt plats. Dessutom lyckades jag självklart tappa i en paddel i vattnet. Pappas räddningsaktion var bland det roligare jag skådat! Man kunde trott att det handlade om liv och död när han kastade sig ner från bryggan till flotten för att plocka upp den stackars paddeln...



Något pluggande blev inte av, men det löser sig alltid. Jag får väl klämma in det idag istället. Hej på ett tag! :)

Idag ska jag städa så att det står härliga till! Mor, far och jag ska nämligen åka till Gardesanna där vi har våran sommarstuga och båtplats. Det är städdag i hamnen men jag känner på mig att det kommer bli pappas uppgift och att jag och mamma kommer få städa i stugan istället. Det är kanske inte det roligaste man kan tänka sig en lördag i april, men inte heller det tråkigaste. Det blir som vanligt helt enkelt vad man gör det till!

Jag tänkte även hinna med att pausa lite i städningen för att plugga anatomi. Ett stort prov ska göras på onsdag så jag har helgen på mig att få alla muskler, ursprung, fäste, funktion, träning och stretch att sätta sig. Men det ska nog gå bra!

Solen lyser himlen är blå, vad det är skönt att leva då!

Se här, jag jag inte de snyggaste klasskompisarna man kan tänka sig eller?! Oj vad jag tycker om er!

Liksom alla dagar har, så har den här dagen potential till att bli riktigt bra. Med massa härliga minnen från gårdagens vårfest ska jag snart inta min frukost för att sedan cykla iväg mot tåget. I skolan har jag bara två lektioner: Psykologi och Träningslära. I tranängsläran ska vi dansa Afrodans! Det kan ju bara bli jätteroligt. Trots att jag inte kan dansa... Innan hemfärd ska jag ta mig till gymmet (Hälsostudion) och låta benen få kötta ordentligt.

Även eftermiddagen och kvällen är fulla av inplanerade roligheter men det får vi ta senare. Ha nu en fanstatisk fredag!

Nu har jag överraskat mina medmänniskor i datasalen genom att flera gånger brista ut i riktiga glädjetjut. Glädjen kommer sig av att jag och Erik sammanställt statistik från våra hälsoprofilbedömningar och lyckats exportera de jag hade på mitt Plustoo-konto och sedan imortera dem till hans. (Plustoo är ett program från Health Profile Institute som används när man gör hälsoprofilbedömningar.) Jag är verkligen ingen teknikmänniska och därför blev jag extra glad när vi efter några försök fick det att fungera. Nu är ännu en viktig sak avbetad och ju fler skolprojekt jag avslutar, desto mer känner jag att det närmar sig slutet på min fantastiska hälsocoachutbildning.

Nu ska jag kila iväg och träna innan det är dags för vårfest här på skolan. Det ska bli otroligt roligt att få vara med om den! Den ska tydligen innehålla allt från god mat till vårtal, sång av manskör, diktläsning och såklart även en massa dans.

Ha en finfin eftermiddag kära vänner!

Nu har jag varit på "Sångsällskapet", min kör, och det var som vanligt roligt! Vi hade en övning på oss att öva inför Valborgsmässoafton och de andra har varit med i kören i typ tusen år så de kan ju redan alla låtar eftersom att de sjungs vartenda år. Med andra ord så fick jag lära mig massa nya låtar och stämmor i ett riktigt speed-tempo. Men det gick bra ändå. Särskilt med tanke på att jag hade duktiga Malin vid min sida som kan allting helt perfekt, skönt att kunna lyssna på henne!

Imorgon är det vårfest på skolan och jag har två olika klänningar att välja mellan. Den ena är en klänning som jag tänkt ha på Sofia och Davids bröllop. (Om jag nu inte är kvar utomlands då.) Den andra har jag inte använt sedan skolavslutningen i nian och det är allt ett bra tag sen. Tro det eller ej men jag tycker att båda är fina. Det blev faktiskt den fyra år gamla skolavslutningsklänningen som vann. Inte för att den var finast utan mer för att jag vill spara lite på den andra. Så här såg jag ut i samma klänning för fyra år sedan:




Jag avslutar med dagen tre saker att vara tacksam för.

• Att Gud alltid är nära och att jag kan vända mig till honom när som helst om precis vad som helst!
• Att Kajsa och Andreas är så härliga att jag blir alldeles lycklig. Att se dem försöka köpa ett lunchkuponghäfte var dagens höjdpunkt, oj vad mycket glädje och skratt de skänker mig.
• Att jag går en utbildning som jag är så otroligt nöjd med. Jag är vekligen tacksam över alla lärare och all kunskap jag får.

Godnatt och sov så gott!

Jag har under mina snart 20 år i livet konstaterat att jag ofta upplevs som väldigt pinsam. Troligtvis beror det här mycket på att jag i mångt och mycket saknar spärrar. Jag för helt enkelt ganska ofta saker och ting en nivå högre än någon annan ens hade funderat över. Själv tycker jag bara att det är extremt roligt. Jag finner verkligen glädje i att skämma ut mig, åtminstone när man gör det med flit.



När jag i matsalen idag tog i ända från tårna och med min allra starkaste och mest manliga stämma skrålade ut "Ja må han leva" så högt att alla andra överröstades tyckte jag att det var hur kul som helst. Det tyckte dock inte min kära klass som gjorde mig sällskap vid bordet. Eller jo, de tyckte ju att det var kul men samtidigt otroligt pinsamt. Problemet med mig är att jag bara tyckte att det var kul. Fast det är väl egentligen inget problem?


När jag tänker på det så inser jag att de allra flesta av mina vänner faktiskt tvingats stå ut med att skämmas över mig ett flertal gånger. En del tycker ju att det är värre än andra. Ibland kan jag till och med få höra att jag är pinsam när jag fulsjunger lite till någon låt som spelas i en affär, hur farligt kan det vara liksom? Som sagt, jag saknar nog en del naturliga spärrar som de flesta människor har...


Någon som jag tänker att man inte borde behöva skämmas över är sin flickvän/pojkvän. Men till och med där lyckas/misslyckas jag. Min fd pojkvän har vid flera tillfällen sagt att han skäms över mig. Käre barn, jag måste verkligen vara krävande! Vid närmare eftertanke är det ganska svårt att komma på någon som inte skäms över de wierda (och enligt mig jätteroliga) saker jag hittar på. Men om jag ändå ska välja ut några så tänker jag på Julia, Pia, Rebecka, Petra och kanske även Matilda. Sedan har jag också ett gäng med väldigt tåliga vänner som inte haft något annat val än att helt enkelt vänja sig. I den tåliga gruppen tror jag att Lovisa, Cissi, Jonas, Johanna L, Anton, Johanna K och Sofia ingår. De stackarna har helt enkelt fått vänja sig vid att bli utskämda lite då och då.


Hur som helst så har jag väldigt roligt under alla mina galna upptåg! Och även om de flesta tycker att det är otroligt pinsamt just för stunden, så brukar det bli ett riktigt skrattämne när det återberättas. Så jag tror minsann att jag ska fortsätta med mina spårade impulser, de ger dessutom lite spänning i tillvaron!




Vad härligt det känns att kunna bjuda på min bästa sida genom både text och snygga bilder en sådan här regnig onsdagseftermiddag. Verkligen!!!

Haha, hoppas ni tar vara på tillvaron och gör något värdefullt idag! Hej på ett tag!

Nu har jag hittat lite bilder från helgen i Täby. Ni minns kanske att jag var helt lyrisk när jag kom därifrån? Uppenbarligen var jag inte den enda som kände så. Så här skriver Jennie Hagelin från Centrala ungdomssektionen i Svenska Ridsporförbundet: "Om jag ska summera helgen så tycker jag att vi hade 35 superengagerade deltagare som har otroligt mycket erfarenhet och entusiasm blandat med nyfikenhet och lust att göra världens bästa Ungdomsledarutbildning ännu bättre!"


Efter presentationen hade vi tapetserat en hel vägg med blommor, fint va?


Anna Andersson från SISU idrottsutbildarna föreläste om utbildningsdesign. Hon använde sig av en smart variant av "tvärtom-metoden" som jag blev väldigt inspirerad av. Jag ska göra något liknande nästa gång jag håller kurs tror jag.


Så här snygga västar fick vi innan det var dags att åka hem.

Bilderna kommer från CUS blogg Ung i ridsporten.

Ha en toppendag!

Så här skrev Maria i en kommentar och det gör mig så glad att läsa!

1. Jag är tacksam för att jag läser din blogg och bestämde mig för att påbörja 100 armhävningsgrejen. Det funkar verkligen!
2. Jag är tacksam för mitt grymt roliga och varierande arbete i Försvarsmakten.
3. Min underbara vänner som tar ut mig på låååånga promenader och reflekterar över livet med mig.

Tänk att mitt initiativ till att göra armhävningar har inspirerat någon annan! Dessutom har hon kört på trots att jag slutade och hon upplever resultat! Det är verkligen glädje att höra sådant.

Jag och Andreas går loss till schlagerlåtar och jag har precis slutfört en sammanfattning inför Anatomiprovet. Nu leker livet för ett tag och det är jag värd! Det är du också!

Sov gott! :)

Jag tänker ofta att jag har så mycket att vara tacksam över. Men VAD är det egentligen jag är tacksam för? Det finns studier som visar att om man varje dag skriver ner tre saker som man är tacksam för den dagen, så kommer man efter några veckor märka av en effekt av ökade positiva känskor. Det är ju utan tvekan värt det!

Dessutom tror jag att det är viktigt att reflektera över positiva saker. Negativa känsor är så mycket starkare att det ska behövas tre positiva för att väga upp en enda negativ känsla. Det har åtminstone positivitetsforskaren (ballt jobb) Barbara Fredricksons studie visat.

Jag börjar nu med en gång. Idag är jag tacksam för:

• Att det finns så många snälla konduktörer och busschaufförer. Jag fick nämligen åka gratis både till och från skolan eftersom att jag glömt både plånbok och busskort.
• Att jag fick låna lunchbiljett och pengar av Kajsa och Jeanette så att jag kunde äta.
• Att jag har så många härliga männsikor i min klass. Jag är så tacksam äver er allihop, ni skänker glädje var dag!

Vad är du tacksam för idag? :)

Ja, det är en väldigt bra fråga. Jag var verkligen taggad på att fortsätta med dem och det gick ju riktigt bra i början. Självklart har jag inte slutat att göra armhävningar helt och hållet, men jag har inte följt det planerade schemat på två veckor. Jag siktar inte heller längre på att klara så många som möjligt. Trots att jag inte nått målet att hålla på i sex veckor, så känns det inte alls som en förlust eller ett nederlag. Skönt! Det känns snarare som att jag fått en ny erfarenhet.

Vad är nu kontentan av detta? Att man inte når det mål man från början tänkte ut behöver inte vara någonting negativt. Mycket handlar om ur vilket perspektiv man väljer att se saker. Det kanske rent av blev bättre än du hade trott, trots att du inte gick den väg du trodde skulle vara den bästa? I mitt fall väljer jag att inte göra någon stor grej av det helt enkelt, det är ju ett väldigt världsligt problem. Men jag kände att jag var skyldig er andra utövare en förklaring.

För er som vill prova på en liknande utmaning, kan jag rekommendera sidan http://hundredpushups.com

Trevlig eftermiddag!

Jag hade en timma på mig till träningen så jag lade 10 min på uppvärmning, 40 min arbete och 10 min nedvarvning och stretch. För att visa hur lätt man kan göra det för sig och ändå få riktigt bra träning tänkte jag beskriva passet här. Ett tips är att ha en grym spotifylista med låtar som du bli taggad av!

Uppvärmning
I sann "Friskis och svettis"-anda skuttade jag helt spontant runt till härliga låtar. För att träna på att leda pass brukar jag låtsas att jag är har massa folk framför mig och ska instruera dem men det är naturligtvis inget måste. Lyssna på musiken och växla mellan olika steg. De 2 sista minuterna av uppvärmningen lade jag in en del rörlighetsövningar.

Övningar
Jag körde ett klassiskt stationspass där jag hade 12 olika övningar. Arbetstiden var en minut per övning och 15-30 sekunders vila mellan varje övning. Eftersom att jag bara hade en timma på mig hann jag bara köra två "varv". Annars hade jag tyckt att det vore mer lagom med tre. Vid den här typen av träning finns det en mängd olika övningar man kan använda sig utav. Jag har gjort en övningsbank till mig själv för att slippa hamna i någon form av idétorka när man ska välja ut övningar. Vill man göra några av övningarna lite tyngre är det bara att ta tag i något tungt föremål och använda det som viktplatta. Dessa övningar valde jag idag:

1. Benböj - vä högt knä - benböj - vä bakåtspark - benböj - hö högt knä - benböj - hö bakåtspark
2. Armhävningar (relativt breda för att få med bröst)
3. Sidoplankan (1 min på varje sida)
4. Utfall med rotation
5. Simma (ligg på mage, sparka med benen och simma bröstsim med armarna)
6. Burpees (upphopp och armhävning)
7. Plankan
8. Dips (den här klarade jag inte i 1 minut = utvecklingsområde!)
9. Höga knän (spring på stället med höga knän, pulses ska upp!)
10. Klättrande planka (klättra med armarna från att stå på armbågarna till handstående. Sträva efter att hålla höften stabil.)
11. Knäböj med hopp (bred-smal-bred osv)
12. Spindeln (superbra thaiboxningsövning som en duktig klasskompis, Tommy, lärt mig. Man står på alla fyra och på ett spindelliknande sätt som är ganska svårbeskrivet växlar man mellan en slags armhävningar och dips.)

Den här träningsformen är bra förbränningsträning och ger muskulär uthållighet. Är du ute efter ren styrka eller väldig muskeltillväxt så är inte det här just din grej. Men för mig och många andra som tränar för välmående och för att det är så kul att att ha en kropp som vill och orkar med allt man önskar kunna göra, så är det här en toppenbra träningsform!

Det är så lätt och roligt att träna även på hemmaplan när man vare sig har mycket material eller tid. Krångla inte till det helt enkelt!

Stort lycka till!

Efter tre Lady Gaga-låtar känner jag mig äntligen tillräckligt inspirerad för att dra på mig träningskläderna och tagga till för ett pass med stationsträning. Det blir träning på hemmaplan för min del idag men det fungerar fint tycker jag! Med en tjock bok i händerna istället för viktplatta är jag nu redo att sätta igång.

Jag lägger upp passet här senare för att tipsa om hur enkelt det är att träna även utan några som helst redskap eller tillgång till lokal.

Hej!

Att du stärker ditt imunförsvar, motverkar diabetes och tjocktarmscancer, sänker både blodtryck och blodfetter och kommer att leva längre och vara friskare i framtiden, det är effekter av träning som många känner till. Men vad betyder det egentligen för dig? Jag läste en artikel där forskare från University of Michigan kommit fram till att de som tränar för att må bra här och nu tränar 15-34% mer än de som endast försöker motivera sig till träning genom att tänka på dess långsiktiga effekter. Jag tror att det ligger väldigt mycket i det. Jag har faktiskt ett väldigt tydligt exempel på det från i söndags morse.

05.30 ringde min mobil och jag vaknade upp i en skön hotellsäng. Jag hade utan problem kunnat sova några timmar till men jag hade bestämt mig för att träna på morgonen. Det var allt annat än bekvämt att lämna den varma sängen, men någonting fick mig ändå att göra det. Jag kan tala om att det berodde inte på att jag tänkte på att jag ska se till att hålla mig frisk när jag blir äldre. Anledningen till att jag faktiskt tog mig ut och sprang en mil klockan halv 6 på morgonen var att jag tänkte på alla de positiva effekter jag visste att det skulle föra med sig med en gång. Jag fokuserade på "här och nu-effekterna" av träning.

Tack vare att jag tränade på morgonen så blev jag väldigt pigg. Jag hade massor av kraft och energi och var dessutom på ett väldigt gott humör. Allt det här är konkreta effekter av träning. Desstuom minskas även stress av att träna.

Min uppmaning till dig är alltså att tänka på vilka effekter du får av träningen här och nu! De effekterna är verkligen fantastiska och genom att fokusera på och längta efter dem är det mycket lättare att motivera sig till att träna! Min inspiration sedan helgen flödar vidare, hoppas att du fått ut något av att läsa det här!

Ha en grym fortsatt dag!

Vilken helg jag har haft! Jag känner mig så lyckligt lottad som har fått möjligheten att jobba med att utbilda unga ledare. Under helgen har jag träffat ridsportens regionala utbildare från hela Sverige och jag har verkligen låtit mig inspireras. Jag har massor av idéer om hur jag ska lägga upp mina kommande föreläsningar och dessutom känner jag att jag på ett nytt sätt vågar lita på min kompetens. Jag är så nöjd!

Dessutom känner jag hur jag ännu mer än jag tidigare gjort brinner för att få ryttare att se sig själva som idrottare. Det riktigt kliar i kroppen när jag tänker på det och på något sätt måste jag agera. Just nu vill jag så mycket att jag tror jag ska spricka. Det cirkulerar en mängd olika projektplaner inom mig och jag måste få utlopp för min energi NU NU NU! Som startskott tänker jag börja med att slänga iväg ett mail till Västergötlands Ridsportförbund och hoppas på att vi kan ha ett möte så snart som möjligt. Den här känslan är verkligen grym, åh vad jag gillar att ha VILJAN!



Som grädde på moset bodde vi jättefint och jag njöt till fullo! Jag har även fått en massa inspiration till blogginlägg så nu kommer det allt hända lite grejer här framöver. En personlig utmaning blir definitivt att hålla liv i den entusiasm jag har efter helgen och att inte vakna upp imorgon och åsidosätta det.

Hoppas ni haft en fin helg, hörs imorgon!

Självklart blir det megatrångt i min lilla weekendväska och boven i dramat är löparskor och träningskläder. För att få plats slänger jag ur plattång, hårfön och tröja. Smakar det så kostar det!

Sov gott!

Nu packar jag lite smått eftersom att jag imorgon bitti ska bege mig mot Täby för en fortbildning för alla utbildare inom Svenska Ridsportförbundet. Det ska bli riktigt roligt att komma iväg och dessutom kommer det bli väldigt intressant att få utbyta erfarenheter med andra som jobbar med samma sak men kanske på annorlunda sätt. Några helger om året jobbar jag som utbildare och föreläsare på de ungdomsledarutbildningar som anordnas av Västergötlands Ridsportförbund. Jag ser det verkligen som en förmån att ha fått den möjligheten och jag tycker att det är hur kul som helst.

Förresten, jag lyckades faktiskt shoppa! Det blev en "finklänning", en festklänning, ett par shorts, en tunika, ett linne och en tröja. Jag är nöjd. Tåget går tidigt imorgon så nu ska jag packa klart så att jag hinner sova.

Hej på ett tag!

De senaste gångerna jag har försökt mig på att shoppa har jag kommit hem med enbart träningskläder. Nu ska jag alldeles strax iväg till Skövde med mamma och Sara och den här gången ska jag verkligen anstränga mig för att försöka hitta vardagskläder för det behöver jag verkligen. Dessutom vill jag jättegärna ha en ny festkänning så jag hoppas verkligen att jag ska kunna hitta någonting jag gillar. En gång i tiden kunde jag köpa både skor och klänningar som på löpande band men den egenskapen har helt och hållet försvunnit. Det är jag i och för sig ganska glad över, men jag önskar ändå att jag kan hitta tillbaka till den känslan bara för några timmar. Kom igen nu shopping-Hanna, visa dig!

Ha en finfin fredagseftermiddag!

Självklart lyckades jag skämma ut mig en hel del under min lilla löprunda. Det blev en ganska lugn tur runt hälsoslingan. När jag springer förbi ett par som är ute och går så får jag för mig att det är min gamla stallkompis Camilla. Pratglad och övertrevlig som jag är så vänder jag mig om och med musik i öronen skriker jag "men heeeeeej!" I samma stund inser jag att det nog inte alls var Camilla. Så, fortfarande skrikandes, förklarar jag att hon är fel person. Hur nu en människa kan vara fel? Hur som helst så var det just här flera andra motionärer i närheten och så som jag skrek så undrade naturligtvis alla vad sjutton jag höll på med.

Har ni också märkt hur svårt det är att veta hur högt man pratar när man har musik i öronen? Jaja, sådant här är mer eller mindre standard för mig så jag bjuder på det. Skönt när man utan avsikt kan skänka andra männsikor ett gott skratt i vardagen. Något annat som var väldigt positivt var att jag plötsligt fick en väldig fart och längde stegen ordentligt för att komma därifrån.

"MEN HEEEEEJ!"

Nu är jag pms:ig och sur på allting utan någon egentlig anledning. Vid sådana här tillfällen är det otroligt lätt att strunta i allt vad träning heter. Men för att vinna över de hemska hormonerna drar jag på mig löpartightsen och snörar på mig favoskorna och tar mig ut på en runda.

För jag är starkare än du, jag är så mycket starkare än du! Det har jag lärt mig nuuuu. /Sara Löfgren

Hej då hemska premenstruella syndrom!!!

Tänka sig, idag har jag gjort comeback på friidrottsarenan. Jag brukar ju kalla mig själv för "gammal trestegshoppare" men jag borde nog lägga in en tyngre betoning på just gammal. Jag slutade hoppa i årskurs 6 för att mina knän inte höll och sedan lade jag av helt och hållet med friidrotten i sjuan. Så det är väl en rejäl överdrift att kalla mig trestegshoppare.

Hur som helst så ledde jag en lektion på Mjörnvallen i Alingsås idag där jag bland annat lärde ut tekniken för tresteg och det kändes otroligt roligt. Jag kan faktiskt fortfarande, det sitter på något sätt i ryggmärgen. Naturligtvis gör jag inga monsterresultat, men roligt var det! Dessutom avlutade vi det hela med en stafett 4*100 och då behövde jag lyckligtvis hoppa in i ett lag för att fylla ut en plats. Det var superkul! Extra kul var att vi vann, jag gillar vinst.

Ett extra plus får den här dagen för att jag och Erik har skickat in vår projektrapport. Oj så bra det känns.

Hej på er alla grymma!!!

Jag har precis fått den vackraste bröllopsinbjudan jag någonsin skådat. Nu är det i och för sig den första jag fått också, men ändå! Otroligt find kort och i det låg en skiva med en fantastisk film. Så nu sitter jag här och lipar med mascara i hela ansiktet. Himla Sofia och David då! Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna komma hem från Fritisresor för att vara med! Åh, jag blir så lycklig för deras skull!

Ha en fantastisk dag!

Jonas är utan tvekan en av de bästa människor jag känner. Så fort jag såg honom på sjukhuset så insåg jag att mitt förra inlägg inte alls var särskilt roligt. En egenskap jag har är att jag alltid, i alla situationer, skämtar om allting. Det är oftast en bra egenskap, men långt ifrån alltid. Idag borde jag ha insett att det inte var rätt läge att skämta. Men gjort är gjort, tur att Jonas är en förlåtande man.

En annan sådan situation är när jag skämtade så mycket om en kompis kladdkaka att hon tillslut började gråta. Dåligt gjort, väldigt dåligt gjort. Jag måste verkligen lära mig att alla inte är som jag som driver med allting, inkulive mig själv...

Dessutom fick jag en smärre utskällning av Martin när vi gått ut. Enligt honom så hade det första jag gjort varit att skratta åt Jonas. Bra gjort Hanna! Jag har ingen aning om att jag har gjort det, men jag tvivlar ändå inte en sekund på att det är sant. Jag är ju sådan att jag för det mesta skrattar mig igenom livet och även dessa skratt slinker nog då och då ut vid fel tillfällen. Skärpning nu!

Något betydligt mer positivt är att operationen har gått jättebra. Jag är otroligt glad för Jonas skull! Jag vill även säga att Jonas också är sådan att han skämtar om det mesta så det var ju ändå tur i oturen att det var han som blev drabbad. Jag kunde verkligen valt sämre människor att skämta om och med i ett kritiskt skede om man säger så...

Hejsvej!

Jag har haft en kort dag i skolan med endast två lektioner. Nu har jag ätit en god skinkwook till lunch och ska alldeles strax plocka upp Maritn. Vi ska till KSS för att hälsa på Jonas som har opererats. Hade jag varit en ond männsika så hade jag lagt upp en askul bild på Jonas som han skickade igår. Nu är jag bara halvond så jag nöjer mig med att säga att han såg ut att väga någonstans närmare 200 kg. Tur att svullnaden i ansiktet inte är bestående...

Vad ger man någon som ligger på sjukhus och som inte kan äta? Min hittills bästa idé är en tidning och det känns ganska tråkigt. Konstgjorda blommor skulle ju också funka men frågan är om det skulle uppskattas. Nej, jag får låta Martin komma på något bra på vägen dit.

Ha det fint vänner!

Så här på kvällskvisten vill jag passa på att dela med mig av någonting riktigt bra. Mitt tips till dig är att börja skriva träningsdagbok! Oavsett om du tränar mycket eller lite så kan det komma till stor användning. Att skriva träningsdagbok kan gå till på många olika sätt men här kommer några punkter som kan vara bra att skriva der efter varje pass

• Klockslag
• Träningsform, intensitet och längd på passet
• Prestation. Alltså hur det gick och om något behöver förändras till kommande träningar.
• Känsla i kroppen
• Mat före och efter
• Ev skador eller smärtpunkter

Vad ska nu det här vara bra för? Själv har jag haft användning av min träningsdagbok i förljande situationer.

• Motivation. Jag trivs med att träna 5 gånger per vecka och om jag skriver ner det blir det väldigt konkret och jag ser till att det blir av.
• Förbättra träningen. Genom att titta tillbaka på hur man gjorde senast och hur det gick, kan man lägga upp sin träning så att den blir så bra som möjligt.
• Man kan på ett konkret sätt se sina framsteg.
• Ställa diagnos. Ett exempel är mina vader som varit ett problem ett tag. Nu kan jag gå tillbaka i träningen och se vilka pass som har orsakat mest besvär, hur länge det har hållit på och hur det har känts undet olika perioder. Det här är jätteviktigt att veta om man ska kunna förstå roten till en skada.
• På ett konkret sätt märker man hur kroppen tillgodogör sig träning och återhämtning olika beroende på vad man har ätit och på så sätt kan man hitta sin optimala kost vid träning.

Jag har verkligen varit hjälpt av att skriva några rader efter varje träningspass. Det behöver inte vara särskilt mycket. Får man in det som en rutin så blir det inte alls någon extra börda. Jag känner mig för det mesta nöjd efter att ha tränat och då blir det extra roligt att gå hem och skriva upp det man gjort. Det är kul när det är fullt i träningsdagboken!

Hoppas att ni kan ta till er några råd av detta. Godnatt och sov så gott!

I förmiddags hade vi matkreation med klassen. Som vanligt var det lite smårörigt men samtidigt otroligt mysigt att trängas i köken. Dessutom hann jag och Andreas med att ha lite köksdisco mellan varven, det är så det ska va!

Dagens bästa var ändå utan tvekan idrotten. Återigen briljerade några av mina klasskompisar. Vi körde stationsträning med massa nya övningar som jag aldrig tidigare provat vilket gjorde det ännu roligare. Det är så lyxigt att träna ordentligt i skolan! Då känns det inte lika segt att komma hem halv 7 och behöva plugga, för träningen är redan avklarad. Efter skolan slipade jag och Erik lite på vår projektrapport och sedan bar det av hemåt med ett försenat Västtrafiktåg.

God kväll!

Jag är hur trött som helst och längtar verkligen efter att få gå och lägga mig. Problemet är bara att någonting i brödbakningsprocessen tycks ha gått väldigt snett. Brödet blir nämligen aldrig klart! Det är ett långtidsjäst bröd som jag började med redan igår morse så därför vill jag inte slösa bort det utan jag vill verkligen att det ska bil bra. Men snart tror jag att jag somnar här framför ugnsluckan...

Bröd på er!

Det var en skön känsla att logga in på antagning.se och se att mina betyg och högskoleprovresultat dykt upp där. Av detta drar jag slutsatsen att jag finns och att jag har tagit studenten. Vilken tur!

Att starta dagen med anatomi gick inte jättebra. Jag var långt ifrån ensam om att inte alls kunna få hjärnan att vara med på noterna. Det var nästan lite synd om vår kära lärare Marina, men hon var i och för sig inte riktigt allert hon heller.

Efter en sedvanlig knäckebrödsfika fortsatte vi med ett härligt gympapass och alla instruktörer var jätteduktiga. Tänk vilka talanger jag har i klassen. Efter ytterligare några lektioner arbetade jag och Erik lite med vår projektrapport och tro det eller ej men vi har faktiskt läget under kontroll. Om allt går enligt planerna kommer den slutföras imorgon.

Nu är det dags att ta tag i dagens mailskörd. Jag ska göra mitt bästa för att vara så effektiv som möjligt för att hinna med en del skolarbete senare.


Jag funderar på att spara ut tillräckligt med hår för att kunna sätta upp det i en tofs. Min bekvämlighet och mitt aktiva liv får gå före utseendet känner jag. Men det duger väl så här också?

Ha en trevlig kväll!

Det ska bli fantastiskt att få komma tillbaka till skolan. Jag vill njuta av varenda minut av de få veckor vi har kvar. Idag ska vi rivstarta med anatomi för att sedan ha ett roligt gympapass som några klasskompisar ska leda. Därefter avslutas dagen med en lugn och skön processgrupp. Åh vad jag har det bra som läser till Hälsocoach på Hjälmareds FHS.


Stolt tjej i snygg tröja.

Ha en fantastisk dag!

Nu har jag och Rebecka valt ut en massa låtar som bandet som ska spela på våran 20-årsfest ska köra. Det är Rebecka Assio och hennes band som ska spela. Det kommer bli helt sjukt bra! Vi är så otroligt taggade nu, hur galna kommer vi då inte vara under själva festen liksom?!


Jag missade början av Mästarnas Mästare nu så jag ska se det på svt play direkt när det är slut. Hoppas många intressanta idrottare är med i år!

Kramar!

Jag tror att världen har glömt bort att jag finns. Eller åtminstone har Ållebergsgymnasiet gjort det. På verket för högskoleservices hemsida står att Ållebergsgymnasiet rapporterat alla betyg dit sedan 1999. Men jag då? Imorgon är sista ansökningsdagen till högskolan och jag upptäckte idag att mina betyg inte finns inrapporterade. Är det någon ond männska som vill få det att se ut som att jag inte tagit studenten kanske? Men det har jag faktiskt!!! Titta här, bildbevis.

Foto: Vendela Hägg Wass






Så det så!

I natt när mamma, pappa och Sara kom hem från Folkets Park hade jag redan somnat. Efter en hektisk dag och en trevlig kväll med Tove så var jag ordentligt trött så att sova var som vanligt inget problem. Men. Imorse vid frukosten berättade mina kära familjemedlemmar vad jag hade sysslat med i natt. När de kom hem hade jag både gått och pratat i sömnen. Jag gick sovandes upp för att gå på toaletten och samtidigt kom de hem. De visste naturligtvis inte att jag sov så de började prata med mig. Då hade jag börjat skälla på dem och klargjort att de förstår väl att jag måste göra så här när jag gör panerad fisk! Sedan hade jag argt babblat på i minst fem minuter om min mandelpanerade fisk. Den var tydligen väldigt viktig. Haha, så kan det gå!

Nu, åter till brödbaket!

Nu har även jag dragit mitt strå till stacken på leva och bomässan. Jag kan väl inte påstå att jag hade någon särskilt framstående uppgift men vi sjöng en del av sångsällskapets konsertprogram och det gick bra och var roligt.

Lite senare på mässan lyckades jag under 30 min avklara följande:

• Tappa bort mamma. Det slutade med att hon åkte utan mig. Senare återförenades vi i ett gripande ögonblick utanför Falkbygdens energi. Lite Titanic-känsla skulle jag vilja säga.
• Få en ekonom att tro att jag var egen företagare och ville anlita hans företag för att göra bokslut och deklaration. Hur hände det liksom? Ingen som vet.
• Utbrista "Jag blev så upphetsad av geishan att jag inte såg dig!" till en kompis pappa. Jag gillar geisha, godiset alltså.
• Tala om för ett larmföretag att jag inte behöver något larm eftersom att jag har en vaktkatt hemma. Seriöst, min katt är den fegaste som någonsin existerat. Hur tänkte jag där?
• Övertala en gubbe att ha kurs i surdegsbakning.

Jag är nöjd med min insats. Nu har jag hoppat i myskläder och dem tänker jag behålla resten av kvällen. Troligtvis får jag några fina flickor hit på besök. Det vore trevligt.

 

Jag önskar er alla en fantastisk kväll!

Sällan har jag varit stoltare över min fina stad och alla fantastiska invånare än jag känner mig nu. Jag är helt överväldigad. Nu blir det ett riktigt gött pass Functional moves innan jag åter beger mig mot Leva och bomässan och njuter av allt min stad har att erbjuda.

Mer om detta senare, hej!

Jag finner mig besegrad av min egen lathet. Det blev ingen springtur, istället vaknade jag med The Voice. Nu hoppas jag på att bli inspirerad av Isabella Löwengrip! Jag har så många sprudlande idéer just nu ang hur min höst skulle kunna se ut, men det gäller att omforma tanke till handling också. Kanske kan hon ha något bra tips på hur det ska gå till.

Förresten så känner jag mig sjukt cool idag. Och det händer minsann inte var dag det kan ni skriva upp! Jag vet inte riktigt vad det beror på men idag är jag helt enkelt väldigt cool. Det känns lite underligt, men mest bra.

Hej på er sötungar!
(Det kanske inte var så coolt sagt, får jobba på den imagen...)

Jag har faktiskt en anledning till att jag inte bloggade på nästan hela dagen igår. Jag hade jättemycket att göra. Ja, jag slötittade faktiskt på tv mellan kl 12-17. Därför hann jag naturligtvis inte med något bloggande! Det kändes som en mycket givande dag.

Idag ska bli bättre! Nu ska jag ut och springa en sväng innan jag och Linnea beger oss till Leva och bomässan. Det är riktigt fett att de gjort en så stor mässa om hur bra Falköping är, jag älskar min stad. Ännu häftigare är att lokala musiker kommer att spela med Charlotte Perelli. Ofta hon inte har med sig ett band liksom? Hur som helst, den här dagen har potential att bli riktigt bra!

Ha det toppen!

Dagens rekommendation: ät inte gröt på boveteflingor. Det smakar ingenting och känns som klister. Då hade jag ändå rivet äpple och russin i gröten. Tacka vet jag havregrynsgröt! Jag ska aldrig någonsin mer svika dig.

Nu ska jag på ett spännande möte med kommuens hälsoutvecklare. Egentligen är det kanske inte så där väldigt spännande, men jag tycker det ska bli otroligt roligt.

Förresten, anledningen till att det inte blev några armhävningar igår är att vaccinationssprutan gör så ont i överarmen att det inte gick. Men jag är snart back on track igen.

Ha en fin dag!

Jag vill äta fil hela tiden. Det är sant! Jag är helt förälskad i min müsli. (Jag kan göra sådana här "ü" nu...) Du kan naturligtvis göra på vilka gryn du vill men den här fungerar för de som inte tål gluten med ändå fixar havre. Med andra ord - inga olösliga fibrer.

Rosta i långpanna: havregryn, havrekli, linfrö, pumpafrö, solrosfrö, hasselnötter och mandel. Tillsätt russin,  hackade katrinplommon och hackade torkade aprikoser. Smaskens!

Man behöver ju inte överdriva mängden torkad frukt, men tag efter behag!

Hej!

Jag persade! Det är verkligen ingen monstertid men man kan ju själv välja vilket perspektiv man vill se det från. Jag tänker så här: det är det snabbaste jag har sprungit i hela mitt liv! Tidigare var min bästa tid 56 minuter, det sprang jag på under jullovet. Idag sprang jag på 54.

Så nu sitter jag här svettig och nöjd och äter fil med äpple och världens godaste musli. Jag vet inte hur man gör ett sånt där u med två prickar över. Men den är verkligen jättegod! I eftermiddag lägger jag upp "receptet" eller vad man nu kallar det.

Nu ska jag vara på vårdcentralen om en timma så jag får sätta lite fart här. Förutom att vaccinera mig så ska jag också kolla hur mina blodvärden ligger till. Jag hoppas att de är bra nu för annars är det verkligen något som är fel. Jag har varit utan järntabletter i två månader nu och min förhoppning är att hb-halten ska kunna hålla sig kvar där uppe utan en massa jobbiga tabletter. Och ja, jag äter järnrik kost. (Jag är väl ändå kvinna!)

Vi hörs senare!

Jag är taggad. Det är idag det gäller. Jag hade världshistoriens sämsta dag igår men det struntar jag i fullkomligt. Uppladdningen är inte ens värd att kallas uppladdning men även det struntar jag i. Idag ska jag slå min tid på sträckan 10 km. Jag måste fixa det för annars kommer jag vara besviken i ungefär tolv år. Jag återkommer efter loppet.

Ökaaaaaa!

Rubriken till inlägget är troligtvis den mening jag sagt allra flest gånger under min uppväxt. Johanna är min absolut bästa granne. Som små lekte vi nästan varje dag. Det gör vi inte längre, men idag ska vi leka igen. Det kommer naturligtvis bli alldeles jättekalasbra.

Jag minns att Johanna sprang hem till mig en gång och sa att om man vill komma fram så fort som möjligt så ska man inte springa i början, för då orkar man inte hela vägen. Jag höll verkligen med om det. Mellan våra hus är det ungefär 150 meter. SÅ små var vi. Så små att man inte orkade springa 150 meter.

Den gång jag varit mest avundsjuk på Johanna är när hon fick sin hund. Ja, det var väl inte bara hennes förstås, men ändå. Själv hade jag två fiskar i en skål i badrummet. Ascoolt. Nu är jag lite avundsjuk igen, för Johanna är nybliven hästägare. Men allra mest är jag riktigt glad för hennes skull. Nu ska det bli grymt skönt att prata av sig några månader. Ja, det blir inte att vi hinner ses lika ofta längre.

Ikväll blir det armhävningar också. Kom ihåg det!

Kramar!

Jag är på väg till banken för att ge mina föräldrar fullmakt till mina konton. Det känns ganska konstigt att göra det när jag snart är 20 år. Anledningen är att de ska kunna hjälpa mig hemifrån när jag flyttar utomlands. Typ när jag har klantat till det asamegamycket eller något i den stilen. Eller helt enkelt bara betala en och annan räkning som trillar in.

Ett nytt pass ska också fixas. För att jobba på Fritidsresor ska man ha ett pass som är giltigt i minst tre år till. Konstig regel det där. Men det är väl antagligen något viktigt som jag inte förstår mig på. Så nu har jag 30 minuter på mig att duscha och bli tillräckligt snygg för ett passfoto.

Klara fördiga gå!

Efter frukost slängde jag ihop två olika sorters knäckebröd. Ja, det är faktiskt bara att slänga ihop. Jag har ett både gott, nyttigt och lättgjort recept som jag fått av min kostlärare Lina. Jag har valt att i första hand använda mig av lösliga fibrer eftersom att jag för tillfället undviker olösliga (vete, råg och korn) på grund av min mage.

Grundreceptet är att låta 1,5 dl linfrö svälla i 2,5 dl vatten.Har du tid låter du det stå över natten, annars kan du använda varmvatten så går det snabbare. När det blivit riktigt kletigt blandar du i ytterligare 4 dl frön eller gryn. Bred ut på ett bakplåtspapper (ganska tunnt), strö över flingsalt och sätt in i ugnen på 150 grader i 60-80 minuter. Ta ut brödet när det har blivit helt torrt och bryt isär i lagom stora bitar.

Här är de två varianterna jag gjorde imorse:

1:
2,5 dl vatten
1,5 dl linfrö
1 dl majsmjöl (om du tål gluten - använd med fördel dinkelmjöl)
1 dl sesamfrö
1 dl solrosfrö
1 dl pumpafrö
salt

2:
2,5 dl vatten
1,5 dl linfrö
1 dl majsmjöl (om du tål gluten - använd med fördel dinkelmjöl)
1 dl sesamfrö
2 dl havregryn
salt

Det krävs väldigt lite jobb för att få väldigt goda och nyttiga knäckebröd. Prova gärna det här receptet men känn dig inte bunden till de två varianterna jag gjorde idag, prova dig fram vad du gillar!

Lycka till!

Ballt ändå. Under första backintervallen idag fick jag upp pulsen till 211 slag/minut. Så hög har min puls aldrig tidigare varit, åtminstone inte när jag har mätt. Att ha en hög maxpuls är egentligen ingen fördel alls. Det positiva här är att jag blivit så pass tränad att jag orkar pressa mig själv närmare max. I höstas efter en lång period av sjukdom orkade jag ta mig upp till en puls på 186. Den skillnaden är enorm. Att få bevis på att träningen verkligen ger effekt är hur kul som helst. Toppen!

Nu blir jag taggad att springa en sträcka på tid för att se vad jag kan prestera. Imorgon får det bli lättare styrketräning hemifrån så att kroppen är beredd på en konditionsurladdning på onsdag. Jag vet vad jag har haft för tider på både 5 och 10 km. Någon av de sträskorna får det bli. 

Nu, kvällsmat!

Jag missade ju att lägga ut armhävningsschemat igår. Det var ju tredje dagen i vecka två. För mig kändes det riktigt tufft. Trots 2 minuters vila mellan seten så var det verkligen precis att jag klarade det. På sista setet gjorde jag 20 som var minimum men jag tappade ryggen de sista 5 så jag borde egentligen inte fortsatt. Hur ska det här gå i fortsättningen...?



Lycka till!

Idag har jag verkligen varit skitdålig på det. Att göra det jag måste alltså. Istället för att plugga har jag fixat med mitt CV nästan hela förmiddagen. MEN - igår sydde jag faktiskt ett helt okej snyggt kuddfodral. Det är sant. Och bra. Bildbevis kommer när jag fixat i ordning resten av rummet. När det nu blir...

Nu - dags för mat och sedan ska jag bara bara bara plugga. Inget annat.

Hej!

Jag önskar verkligen att Elisa Lindström kom från Falköping. Då hade jag haft världens grej att skryta med. Men Falköping går ju trots allt inte av för hackor ändå. Hur som helst så ska Elisa vara med i Så ska det låta ikväll. I min familj är det programmet heligt och att Elisa är med minskar verkligen inte den faktorn.

Jag skulle nästan kunna säga att jag känner Elisa, ballt va? Fast det vore inte riktigt sant. Men vi har lekt när vi var små och det är faktiskt sant. Våra mammor är kompisar. Så nu när jag har avslöjat detta kommer jag antagligen bli topp 10 av Sveriges mest kända personer. Hur som helst, nu ska jag visa pappa vem som äger. Livet är en tävling! Eller i alla fall söndagskvällar mellan 20-21.

Pusshej!

Under ett par veckor har jag provat att ära glutenfritt. Jag äter dock havre men det är många vuxna glutenintoleranta som tål det. Delvis pga havrets höga innehåll av lösliga fibrer.  Jag har valt att inte köpa något glutenfritt bröd i affären och att inte heller använda mig av de glutenfria mjöler och mjölmixer som finns. Anledningen till det är att när man gör ett sädesslag, ex vete, fritt från gluten så tar man bort både kärnan och skalet och det som finns kvar då är vetestärkelse som är näringsfattigt och väldigt snabba kolhydrater.  Det bröd som görs på sådant mjöl är alltid vitt och jag föredrar lite grövre bröd.

Därför har jag valt att byta ut en del ingredienser i ett recept för att få ett glutenfritt bröd med högt näringsinnehåll som ändå är "brödkänsla" i utan att det blir vare sig för grovt eller helt vitt. Jag tycker att brödet blev jättegott och dessutom är detta ett väldigt enkelt recept. Det svåra när man plockar bort alla "vanliga" mjöler tycker jag är att lyckas med någonting låntgidsjäst eller surdeg. Men övning ger färdighet så det är väl bara att experimentera på!

Idag nöjde jag mig med ett snabbjäst bröd. För att kunna äta det måste du tåla havre. Här kommer receptet:

3 dl pofiber
1 dl sesamfrö
1 dl linfrö
1 dl solrosfrö
1 dl havrekli
2,5 tsk bakpulver
1 msk fiberhusk
knappt 1 tsk salt
4 ägg
2,5 dl keso mini
1 dl minifraiche

Blanda torra ingredienser för sig och blöta för sig. Blanda därefter ihop allt och klicka ut på en plåt med bakplåtspapper. Grädda på 200 grader i 20 minuter.

Lycka till!

Idag har jag fortfarande inte riktigt kommit igång. Med tanke på att klockan snart är 11 så är det ganska olikt mig. Det blev lite för lite sömn i natt så jag känner mig ganska seg. För att få fart på kroppen ska jag ta mig ut på en skön löprunda. I första läget hade jag planerat backintervaller men det får vänta till en dag när jag känner mig piggare. Att vara manisk med träningen har aldrig riktigt varit min grej. Jag tycker att det är bra så länge det blir av över huvud taget.

Efter löprundan ska jag baka ett nytt bröd. Det kommer att bli ett litet experiment och om det lyckas så lägger jag ut receptet här efteråt. Speciellt ni glutenintoleranta bör då hålla ögonen öppna. Eller ni andra som helt enkelt föredrar att äta bröd utan vete, råg och korn.

Senare idag måste jag ta tag i något som jag verkligen tycker är tråkigt. Många av er som läser undrar nog vad det är för fel på mig nu, men jag tycker verkligen att det är skittråkigt att sy. Egentligen vet jag inte så mycket om hur det känns, sist jag gjorde det var i åttan. Men det känns verkligen inte som min grej. Jag vet att man måste ha väldigt många kvalitéer som jag saknar. Exempel på dessa är: noggrannhet, tålamod och ett sinne för vad som är snyggt. Tyvärr saknar jag alla dessa. Varför i hela världen ska jag då pina mig själv genom detta? Jo för att mamma strejkar. Hon propsar på att jag måste lära mig och att hon åtminstone vill att jag ska kunna sy en kudde själv. Det är faktiskt bara en kudde jag ska sy. Jag har bytt gardiner (mamma sydde) i mitt rum och ska ha en kudde av samma tyg till sängen. Jag vet inte ens vilken storlek den ska ha. "Vanlig kuddform" sa jag till mamma. "Bra, tala om för mig hur stor en vanlig kuddform är så ska jag visa dig hur du gör" svarade hon. Himla skit.

Nej, nu är det sannerligen dags att ta tag i den här dagen. Hej! :)

• Jag, Gustav,Agne, Emanuel, Julia och Eveline hade en högst angenäm resa mot Huskvarna.
• Julia ska bli världens största bloggare genom att skriva om kristna hästar eller något i den stilen, you go girl!
• Jag och Julia lyckades med att vid två tilfällen bli utslängda från Kungsportskyrkan. De övriga lyckades bara bli det en gång så vi vann. Eller?
• På fler än ett sätt skämde vi ut oss totalt på pizzerian. Bland det som hände kan nämnas att väldigt mycket vatten och papper förbrukades och att en 4-årig tjej var den enda som stod på vår sida.
• Pizzabagaren tog vid tre tillfällen stryptag på Emanuel. Söt kille den där bagarn.
• Väl inne i Kungsporten var stämningen på topp. Mötena var superbra och motsvarade helt klart mina förväntningar.
• En viss fd pojkvän dök upp barfota och skäggig och liknade mest någon som klivit rakt ut ur bibeln.
• Jag blev en tröja rikare och 140 kr fattigare. Nöjd.
• Åt fruktsallad och torrt glutenfritt bröd.
• Partajade som en tok och njöt av livet i allmänhet.
• På hemvägen konstaterades det återigen hur många okvinnliga sidor jag har. Jag bara är sån.

Totalt sett en kväll fylld av mycket blandade händelser och känslor. Men absolut mest bra!

Hej på en stund!

Nu ska vi alldeles strax bege oss till Huskvarna för påskfirande. Jag var där förra året också och det var tokbra. Dessutom kommer resan förgyllas av fantastiksa människor så jag har höga förväntningar på dagen, kvällen och natten. Det innebär att jag förväntar mig mycket flum, skratt, spårande, dans, kvalitetstid med Gud, förhoppningsvis mat och otroligt många sköna människor; gamla som nya bekantskaper. Med andra ord - en kväll helt i min smak.

Jag önskar er alla en helt otroligt bra påsk! Hoppas ni firar på ett sätt som ni verkligen trivs med! Det kommer jag göra. Dessutom är jag väldigt säker på vad det är jag firar, är du?

PÅSKPUSS!

Är det så jag upplevs måhända? Kanske inte, men ibland är det nästan så att jag tror det. Det är faktiskt ganska intressant att olika männsikor kan få så otroligt olika uppfattning om mig. Först och främst tänker jag faktiskt på åldern nu. Den senaste månaden har fem, av varandra helt oberoende, människor uppskattat hur gammal jag är. En 25-årig invandrarkille tyckte jag såg ut att vara 17. En 35-årig lärare gissade på 22. En jämnårig tjej (gemensamma vänner) trodde på 24. Ett barn i simskolan tyckte jag såg ut att vara 30 och idag gissade en tant på 18. Hur svårt kan det vara?

/Snart 20

Jag tror att du vet varför vi firar påsk. Jag vill uppmana dig att tänka en stund på det. Troligtvis upplever vi den här högtiden på väldigt många olika sätt och tänker också ganska olika kring vad påsken betyder för oss. När jag tänker på påskens budskap är den främsta känslan som bubblar upp inom mig tacksamhet. Vad känner du?

Glad påsk :)

Fröken Östman den äldre (m.a.o. jag) har nu ägnat eftermiddagen åt köttbullstillverkning. Det var första gången för mig men det gick faktiskt riktigt bra. Nu hoppas jag självklart att alla ni hunkar där ute läser detta och inser vilken fantastisk hustru jag kommer bli! Ja, jag tror faktiskt att det kommer bli rusningstrafik här på Vasagatan efter detta inlägget.
För er kännedom: jag är endast intresserad av män och kan tänka mig att ha max 10 pojkvänner samtidigt. Efter ett tag tänker jag mig att vi kan ha någon form av öråd och de män som klarar  sig längst utan att få ett mentalt sammanbrott vinner. Slutligen ser jag helst att tre män återstår och av dessa tre kan jag varje dag välja vem jag vill vara ihop med. Självklart ska de skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att vara ihop med mig på livstid och jag kommer att vara den enda som kan säga upp kontraktet. Tävlingen kommer att heta Queen of meetballs and her slaves.


98 stycken blev det!

Hej då alla mina snygga beundrare som drömmer om att gifta sig med köttbullsdrottningen!

Vi är nöjda. Tid och sträcka känns idag ovesäntligt. Vi trotsade i alla fall vädret. Fast så farligt var det väl egentligen inte så det är väl inte så mycket att skryta med det heller kanske.

Jonas har åtminstone infriat sitt nyårslöfte som var att springa med mig en gång under året. Svårt nyårslöfte osv.



Hej på en stund!

Jag rivstartade första dagen på påskledigheten genom att gå upp halv sju och i ovädret cykla ut till Klockaregården. Där mötte jag Julia som skulle tävla och agerade sedan hästskötare åt henne. Både hon och hästen var hur duktiga som helst och hoppade felfritt! Nu har jag cyklat hem och sitter här och försöker få upp värmen igen. Behöver jag ens säga att jag var blöt precis överallt? På vägen hem funderade jag till och med på om jag hade kissat på mig. Det hade jag som tur var inte.

Detta är dock bara en mellanlandning för nu ska jag och Jonas bege oss ut i rusket på en löprunda. Hur det ska gå har jag ingen aning om men det är väl bara att köra!

Ja, vi kan ju det där med snygghet helt enkelt. Inte ens svårt.

Heeej!

Efter att ha varit med på ett roligt gympapass, haft lite teoretiska lektioner och därefter intagit en alldeles delikat påskbuffé så avslutades skoldagen med Military Fitness. Okvinnlig som jag är så tycker jag att det är hur kul som helst att kravla runt på marken och bli smutsig. Jag gick verkligen igång på detta och överträffade mig själv genom att springa fem varv i banan där minimum var två. Idag var dock bara en light-variant av träningsformen men om knappt två veckor ska jag prova på det på riktigt.

Nu väntar jag in mina fina vänner Julia och Johanna och ser fram emot en mysig eftermiddag och kväll tillsammans med dem. Angående dagens armhävningsutmaning så väljer jag att denna vecka köra fredag och söndag istället på grund av att jag redan har tränat så mycket axlar och armar idag så jag har inte något bra utgångsläge för att klara seten. Jag lägger ändå upp dagens program för er som följer det. Tro det eller ej men det är faktiskt några som hänger på! Eller några och några... Okej, två stycken, men ändå! Lycka till idag till er!

Följ samma spalt som ni gjorde under föregående dag.


Ha det toppen!

Jag och Rebecka planerar vad vi tror kommer bli en helt otroligt bra fest. Vi har så mycket tankar och idéer kring den och jag kan inte sluta tänka på hur bra det här kan bli.

Samtidigt spånar jag väldigt mycket på en riktigt spännande och inspirerande företagsidé som jag och en klasskompis, Nina, har fått. Startskotten gick igår när vi köpte domännamnet till vår kommande hemsida. Mer än så kan jag inte avslöja, men OJ vad roligt det skulle vara om det går i lås.

Om två veckor ska jag på en fortbildning för alla föreläsare och utbildare inom Svenska Ridsportförbundet. Jag stortrivs med rollen som föreläsare och det ska bli otroligt lärorikt att få ta del av erfarenheter av andra som jobbar med samma sak.

Det är bara fem veckor kvar till den avgörande utbildningen på Fritidsresor i Stockholm. Går jag godkänd därifrån så börjar jag kort därefter att arbeta någonstans utomlands. Det troliga är alltså att det bara är 8 veckor kvar tills att jag sitter på ett flyg mot okänd destination för att ägna mig åt att förgylla männsikors semester under minst tre månader.

Att jag har väldigt många måsten just nu och otroligt mycket som behöver göras, vägs upp väldigt bra av att ha allt det här att se fram emot.

Framtiden känns hoppfull!

Ja, det är faktiskt riktigt svårt det där med klockan. Nästan lika svårt som jag tycker att skillnaden mellan höger och vänster är. Idag på gymmet blev jag rejält sviken av mina tidsuppfattningshjärnceller.

Jag hade bestämt mig för att ta tåget hem 17.00. Det skulle bli gott om tid. När jag (halvdöd) precis avlutat min sista intervall på löpbandet och slänger en blick på klockan ser jag att den är halv. Denna insikt får mig att ignorera allt vad nedvarvning och stretch heter. Superandfådd och med en puls fortfarande kring 170 stapplar jag av löpbandet och tar mig mot omklädningsrummet. "Missar jag tåget kommer jag inte hinna träffa Rebecka!" Överdragskäderna åker på fort som bara den och i kassan på vägen ut får jag med mig en banan som jag stressat trycker i mig. Halvvägs ned för trapporna på Hälsostudion tittar jag återigen på klockan. Denna ljuva mannick är nu kvart i. Men inte kvart i 5 som jag trott, utan kvart i 4. Jag är bra.

Jag undrar allt om det inte kan vara så att hjärncellerna slutar att fungera vid en viss puls. Finns det forskning på det? Jag ställer upp frivilligt som försöksperson om någon vill genomföra en sådan studie.

Med andra ord så fortsatte denna dag i samma anda som den startade. Det måste nog betyda att morgondagen kommer gå betydligt mer enligt planerna.

Hej hopp!

Det var tungt idag! Men det gick. I sista max-setet klarade jag 17 vilket är helt okej. Denna vecka väljer du spalt beroende på hur många armhävningar du klarade i sista setet under första veckans tredje dag. Alltså stannar jag kvar i tredje spalten än så länge.

Så här ser dagens program ut.


Kötta nu!

En havregrynsmorgon är tyvärr ingen bra morgon. Den går till som så att man jättestressad studsar in i skafferiet för att hämta sina havregryn till den sedvanliga grötfrukosten. Väl inne i skafferiet tappar man ut stor del av paketet och har havregryn högt och lågt. Ja, i princip överallt. I förlängningen leder denna incident till att man missar tåget och nu sitter hemma och väntar på nästa. Skönt att inte behöva känna någon irritation över situationen. Jätteskönt.

Hoppas att ni inte får en havregrynsdag!

Det mesta som snurrar är som tur är bra grejer. Naturligtvis inte allt, då hade jag väl bubblat över av någon form av happiness-energi-attack och slutat på mentalsjukhus. Det hade ju varit mindre bra. Anatomitermer, kostupplägg, praktikplats, festplanering, etik och moral, prioriteringar, hästlängtan, ekonomi, sommaren, fortbildning, 3 dagar engelska, massage, Stockholm, 20 år, planering och känslostormar är några av de tankar som ideligen ploppar upp i huvudet. En sån där skål som de har i Harry Potter och lägger sina tankar i, en sån skulle jag vilja ha! Det är hädanefter nummer ett på önskelistan.

Have a fin kväll!

Idag har jag en hel del plugg att ta tag i. Bl a ska jag lägga upp ett kostprogram åt en person. Det är riktigt intressant men samtidigt tidskrävande.

Vad som är otroligt mycket värre är följande tragedi. Jag var superdupersugen på blodpudding. Det är en personlig favorit. Innan jag började skära upp den läste jag på innehållsförteckningen. Rågmjöl. Råg är olösliga fibrer. Jag tror jag dör nu. Hur ska jag kunna överleva? Undra om man kan göra egen blodpudding med bara lösliga fibrer? Nej, det känns inte så fräscht att tillaga från grunden. Jag får klura på det här helt enkelt.

Hej!

Ja, så ser min kost ut den närmasta tiden framöver. Förhoppningsvis ska det hjälpa mig att äntligen få ordning på min mage. Om det hjälper kommer min kost antagligen att se ut så även i framtiden. Men det återstår ju att se!

Olösliga fibrer är alla sädesslag utom havre. Havre innehåller nämligen både lösliga och olösliga fibrer så det ska jag fortsätta att äta. Efter fem dagar har jag redan märkt att det är inte särskilt lätt det här. Exempel på saker jag inte kan äta är bröd, pasta, många såser, paj, musli, flingor, kakor m.m. Jag har börjat experimentera med olika ersättningar till mjöl och det har gått ganska bra. Men än så länge har jag bara en enda brödsort jag kan äta och den kommer jag nog tröttna på ganska snabbt. I affären finns inget bröd alls att köpa. (Glutenfritt funkar inte.)

Igår gjorde jag en pajdeg på pofiber och sojamjöl. En sak som är säker är att jag lär mig otroligt mycket på detta eftersom att jag tvingas till det. Om någon har något bra brödrecept så tar jag tacksamt emot det!

Missa inte Så ska det låta ikväll!

Hur lätt som helst och godare än man kan tro!

Frys in krossad ananas i platta förpackningar, t ex plastpåsar som du plattar till. Mixa den frysta ananasen tillsammans med grädde, ta lite i taget. Om du vill så tillsätter du socker. Jag gjorde inte det och tyckte absolut inte att det hade behövts. Svårare än så här är det inte! Glassen ska serveras direkt (kan ej göras i förväg) och blir soretliknande.

Det är värt att testa!

Det är naturligtvis väldigt roligt att låta barnen få visa sina föräldrar vad de har lärt sig under tiden i simskolan. Samtidigt är det också lite sorgligt kan jag tycka. De flesta av de 50 goa ungar jag har lärt känna de senaste tio veckorna kommer jag inte träffa mer. Fast nej, nu får jag inte bli sentimental här! Simskoleavslutning är ju glädje!


Avslutning på sommarsimskolan i Stenstorp:


Sjörövarsimskola!


Igår skrev jag äntligen klart alla diplom och märkeslappar och nu bär det av mot Willys för att inhandla 50 glassar till mina underbara elever.

På tal om glass ja! Jag gjorde en supergod ananasglass igår kväll. Hur enkel som helst och dessutom inte alltför onyttig. Slänger upp receptet i eftermiddag.

Njut av dagen!