Hannas happenings!

Om jag kunde cykla som en vanlig människa så hade livet ibland varit lite enklare. Ja, så är det faktiskt. Jag är verkligen dålig på att cykla, tragiskt men sant. För att bekräfta detta tänkte jag berätta om några fina cykelhändelser.

1. Under gymnasietiden ramlade jag med cykeln minst en gång i veckan under den snöiga delen av året. Det är sant.
2. Igår cyklade jag stressad till tåget och lyckades på något märkligt sätt nästan stillastående välta in i Amaryllis (blomsteraffärens) skåpbil.
3. För två år sedan cyklade jag in i två lyktstolpar under samma vecka. Inte lite grann utan självklart rakt in i dem, KRASH.
4. Under förra sommaren cyklade jag ibland till jobbet i Stenstorp. Dit är det 17 km och det tog 50 min om jag var supersnabb. Jag var nöjd med det fram till dess att jag pratade med Lovisa som cyklade till sitt jobb i Floby, 16 km, på 35 min. Hallå, vad gör jag för fel??
5. Jag klarade inte skolans "cykelprov" vare sig i femman eller i nian.
6. Jag cyklade ut rakt framför en bil i en rondell och blev påkörd.
7. Jag skulle gena lite över en gräsplätt i Alingsås. Självklart felbedömde jag situationen och kom inte upp för kanten. Det resulterade i tvärstopp och jag for med huvudet först, över cykeln och ner i gräset. Min underkäke var därefter både underbett och väldigt sned. Dessutom stukade jag tån. (Den har förövrigt inte blivit bra än.) (Tån alltså.)

Observera tredje rubriken till höger "vägen/gång-/cykelbanan hade:

• ojämnheter: nej
• hål och gropar: nej
• löst grus: nej
• annat: trottoarkant"

Tack och hej!