Glädjedödare! (eller möjligtvis realist...)

Helt exalterad ringer jag till pappa:

J: Heeeej! Ska du med och åka skidor när du kommer hem?
P: (skrattar) Sa du skidor?
J: Ja, kom igen! Det är ju jättekallt och lite snö i stan betyder säkert jättemycket på berget.
P: Skulle inte tro det. Däremot låter det som ett jättebra sätt för att förstöra skidorna.

Jahaja, där försvann den entusiasmen. Tack så hemskt mycket.


Tre glada längdskidåkare för tre år sedan. Extra skickliga var vi på att ta oss ned för slalombacken!

Jag ska nog försöka mig på pulkan istället. Det blir inte fullt så jobbigt om den går sönder. Hoppas vi har någon med extra tjock plast!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0