"Jag går till Johanna, hejdå!"
Rubriken till inlägget är troligtvis den mening jag sagt allra flest gånger under min uppväxt. Johanna är min absolut bästa granne. Som små lekte vi nästan varje dag. Det gör vi inte längre, men idag ska vi leka igen. Det kommer naturligtvis bli alldeles jättekalasbra.
Jag minns att Johanna sprang hem till mig en gång och sa att om man vill komma fram så fort som möjligt så ska man inte springa i början, för då orkar man inte hela vägen. Jag höll verkligen med om det. Mellan våra hus är det ungefär 150 meter. SÅ små var vi. Så små att man inte orkade springa 150 meter.
Den gång jag varit mest avundsjuk på Johanna är när hon fick sin hund. Ja, det var väl inte bara hennes förstås, men ändå. Själv hade jag två fiskar i en skål i badrummet. Ascoolt. Nu är jag lite avundsjuk igen, för Johanna är nybliven hästägare. Men allra mest är jag riktigt glad för hennes skull. Nu ska det bli grymt skönt att prata av sig några månader. Ja, det blir inte att vi hinner ses lika ofta längre.
Ikväll blir det armhävningar också. Kom ihåg det!
Kramar!
Jag minns att Johanna sprang hem till mig en gång och sa att om man vill komma fram så fort som möjligt så ska man inte springa i början, för då orkar man inte hela vägen. Jag höll verkligen med om det. Mellan våra hus är det ungefär 150 meter. SÅ små var vi. Så små att man inte orkade springa 150 meter.
Den gång jag varit mest avundsjuk på Johanna är när hon fick sin hund. Ja, det var väl inte bara hennes förstås, men ändå. Själv hade jag två fiskar i en skål i badrummet. Ascoolt. Nu är jag lite avundsjuk igen, för Johanna är nybliven hästägare. Men allra mest är jag riktigt glad för hennes skull. Nu ska det bli grymt skönt att prata av sig några månader. Ja, det blir inte att vi hinner ses lika ofta längre.
Ikväll blir det armhävningar också. Kom ihåg det!
Kramar!
Kommentarer
Trackback
